B034: Modern Mandarina Wheat – Weissbier

Faten här hemma börjar eka tomma och vore det inte trevligt med en bruksöl som man kan dricka mycket av? Jo, det vore det! Dessutom är det här receptet intressant av två anledningar. Dels så är det en single hop med Mandarina Bavaria, en humlesort jag inte provat förut. Det är en ny, tysk humlesort som enligt uppgift ska ge toner av mandarin (hör och häpna!). Dels tycker jag de få veteöl jag gjort blivit lite väl torra. Jag drar mer och mer mot maltfokuserade öl har jag märkt, och det här är inget undantag. Sagt och gjort, en något högre mäsktemperatur och Vienna-malt istället för pilsnermalt. Jag hoppas detta kommer bidra till en större fyllighet när nu alkoholhalten är så pass låg som den är. Detta är inte en klassisk weissbier utan en modern variant med nya humlesorter och betydligt mer humle sent i koket.  

UPPDATERINGAR

160214 Bryggdag. Mäsktemperatur 67.7 grader (enligt min nya fina och kalibrerade termometer). Lakade ut ca 23 liter, SG 1.040 innan kok. Jag skulle ha 25 liter med det SG egentligen, så effektiviteten var inte den bästa. Kraftigt kok med tydligt varmdruv. Humlegivor enligt recept. Använde kottar i påsar för första gången på länge. Kylde ner till 70 grader och lät whirlpoolhumlen dra i 10 minuter innan jag lyfter ur samtliga humlepåsar och fortsatte kyla ner till 18 grader. 17 liter i hinken och ca 1 liter druv efterlämnades i grytan. Det innebär ett bortkok på ca 5 liter. Spädde med kallvatten upp till 19 liter. OG blev då 1.041 istället för beräknat 1.046. Syresatte med syrgas. Ställde jäshinken i köket på rumstemperatur, ca 21-22 grader. Pitchade jästen direkt från förpackning. Oroar mig inte så mycket för underpitch eftersom det ska kunna locka fram intressanta estrar och fenoler.

160221 FG är nått 1.012. De typiska veteölsestrarna är där. Däremot smakade vörtprovet något ”bösigt”, lite gipsigt återigen. Jag är är tämligen säker på att detta beror på mitt bryggvatten som jag har för mig är mineralrikt. Ska kanske ta tag i vattenbehandling framöver. Slangade över på fat och tvångskolsyrade. Orkade inte skaka i allt så jag jobbade upp en lägstanivå på kolsyran för att göra en rimlig avsmakning, sen ställde jag fatet i kegaratorn med under tryck. 2.8 co2/vol. Den känns tunn, inte alls sådär maltig som jag ville. Får se om det ändras när den är kyld och ordentligt kolsyresatt.

160304 Den här har jag druckit en del av nu. Som vanligt skulle jag inte ha oroat mig för att den smakade tunnt utan kolsyra. Den fick en hygglig kropp efter att den var välkänd och ordentligt kolsyrad. Känns som en standardlösning som inte sticker ut på nått sätt. Ska nog köra munchenermalt istället för biennalen nästa gång dock.

Receptdetaljer

Satsstorlek Koktid IBU SRM Beräknat OG Beräknat FG Alk./volym-%
20 L 60 min 12.3 IBUs 7.8 EBC 1.045 1.012 4.3 %

Jäsningsbara

Namn Mängd %
Vienna Malt 2 kg 50
Wheat Malt, Ger 2 kg 50

Humle

Namn Mängd Tid Använd Formulär Alfa-%
Mandarina Bavaria 10 g 40 min Boil Leaf 6.4
Mandarina Bavaria 40 g 5 min Boil Leaf 6.4
Mandarina Bavaria 50 g 10 min Aroma Leaf 0

Jäst

Namn Labb Försvagning Temperatur
Hefeweizen Ale (WLP300) White Labs 74% 20°C - 22.22°C

Mäskning

Steg Temperatur Tid
Mash In 67.7°C 100 min

2 kommentarer

    1. Tack för tipset! Jag tror en del i varför den inte blev så maltig som jag hoppats på var (1) att den är ganska lågalkohol, och (2) kan viennamalten varit något gammal. Jag ska testa munchenermalt och högre alkohol nästan gång, då vet jag vad jag får. Ölet har ändå blivit bättre med tiden. Det är en helt annat sak att smaka en väl kyld, kolsyrad öl än att dricka ljummen öl utan kolsyra. Helt ok att dricka lagom av såhär dagarna innan barn nummer två förväntas komma.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: